HIF på Charles Dickens i Helsingborg, kan det bli annat än en upplevelse???

Idag har jag varit så rastlös att jag ringde Åsa och fråga om jag kunde hänga med och se fotboll ikväll, måste ju få träffa lite folk efter 9 timmar i min ensamhet!!!

Blev väldigt exalterad när Åsa sa att det nog inte skulle vara några problem, så exalterad att hon var tvungen att dämpa mig lite: "men Jennie det är bara en match, på TV, på CHARLES DICKENS, lugna dig lite nu!" Haha ja vad säger man???

Så jag hamna där med Åsa och hennes ex Peter. Peter hade ringt för att boka bord, där hade då varit fullbokat men eftersom Åsa och Peter numera är stammisar där slängde personalen fram ett extra bord och så var det lilla problemet löst!

Jag som inte är sådär väääldigt fotbollsintresserad skulle genast sättas på prov och nämna någon HIF-spelare. Här imponerade jag stort eftersom jag nämnde Christoffer Andersson INNAN jag kom att tänka på Henke. Sen satt jag tyst resten av matchen, kände att det nog blev bäst så! Att bara iaktta allt runt omkring var en upplevelse i sig, massa feta gubbar som svär och skriker och är helt övertygade om att de skulle spelat ungefär 100 gånger bättre än spelarna i tv-rutan - skrattretande!

Kvällens riktiga skrattattack kom först i slutet av andra halvlek. Gubben som slått sig ner vid vårt bord (INTE till vår förtjusning eftersom han babblade mest hela tiden!) frågar i 74e minuten om han skymmer sikten för de som sitter bakom! Ja, det var ju dags att fråga det DÅ haha!!!

Ska jag då slutligen, som totalt fotbollsokunnig, kommentera själva matchen så blir det väl nåt i stil med:
HIF gjorde tre mål (fast två av dom blev inte godkända, till och med jag känner till offside-regeln!!!)
Henke missade en straff - IGEN!!!
Orättvis men oerhört spännande match!

Sådär ja, sportkommentator nästa! :)