Jodå, det blev en mysig kväll i fredags. Dock höll jag på att bryta ihop på pizzerian när jag skulle hämta kebab till mig och Daniel. Inte av någon särskild anledning egentligen utan det verkade bara som om hela kvarterets fjortisar var där (fullständigt kaos!) och ljudnivån var högre än på en nattklubb - inte vad jag kände för just då! Har den senaste tiden kommit på mig själv med att vara väldigt lättpåverkad...kan det ha något samband med hur jag mår..? Orkar liksom inte med "folk"...

Lördagen blev en lika stillsam historia, men för att göra något annorlunda knäckte jag den briljanta idén att jag och Daniel skulle spela Bingolotto! Något udda kanske (vi kände oss som pensionärer!) men det var så där lagom underhållande en lördag när det inte fanns något annat kul på tv. Sen vann vi ju 200 kronor också, inte illa! Vinsten ska dock delas...en deal vi kom fram till innan...annars var det ju faktiskt min lott... Var förresten bara ETT nummer från att vinna 4 kilo guld, retligt värre!

Idag har jag varit lektant på systerdotterns barnkalas. Var inte alls tänkt så från början men min andra syster frågade om jag ville följa med och då tänkte jag varför inte? 20 tjejer i 6-7 årsåldern var bjudna och herregud vad de kan låta högt! Befann mig i chock större delen av tiden men de var i alla fall jätteduktiga och verkade ha roligt!


I veckan som kommer är det mest tentaplugg som gäller... Tentar i "Pensionssystem och förmåner" på fredag...känns väl sådär... Är inte helt lätt kan jag säga! Jaja, det värsta som kan hända är ju att man får göra en omtenta...

...eller vad det nu heter...

"Min dag" varade i en ungefär dag sen var jag tillbaks i samma gamla helvete igen... Mmm så känns det faktiskt, till och med idag när det är fredag!

Är det något fel på mig eller är min irritation och ledsamhet befogad...? Ja det är ju svårt för de flesta att veta eftersom det är få som känner till anledningen... Kanske borde skaffa mig ytterligare en blogg, som ingen känner till. Där jag är fullständigt anonym och kan skriva av mig ordentligt?

Snart myskväll med Daniel, det kan i alla fall bli "min kväll"!

Onsdagskvällen började visserligen med räkfrossa men mitt i räkskalandet blev jag avbruten av Åsa som frågade om jag ville hänga med och se HIF. Mike och Elinas årskort stod till förfogande då de antagligen inte kände för att ta med sig en alldeles ny liten bebis på Olympia. Så jag och Josse fyllde helt enkelt deras platser bredvid Åsa.

En trevlig kväll som dessutom slutade med vinst för HIF!

Idag känns det mesta ganska bra faktiskt, tro det eller ej!

Dagen började med ett viktigt telefonsamtal som kändes väldigt bra. Har haft lagom mycket att göra på jobb och nu har jag precis kommit hem från körskolan. Hade körlektion där även Daniel tog sig tid att sitta med i baksätet (det är rekommenderat att handledaren följer med ibland). Gick hyfsat bra och jag känner mig säkrare och säkrare, börjar se ljuset i körkortsdjungeln i alla fall!

Nu ska jag frossa i räkor i all min ensamhet och sen ska jag gå bort till Daniel och mysa lite med honom när han kommer hem från fotbollen!

Satt och smygläste gamla bekantas bloggar en kväll och fick syn på en som är skriven av en 20-årig tjej som blev sjuk i cancer och tyvärr dog för bara ett par veckor sedan. Försök läsa den (och även mammans och pojkvännens blogg som finns länkade på sidan) utan att fälla en tår, verkligen gripande...

http://jagefrisk.blogg.se/index.html

Sluta klaga på småproblem och förkylningar, du är lyckligt lottad för att du är frisk i övrigt!

Idag har varit ytterligare en sån där dag när ingenting har gått som jag velat. Händer rätt så ofta numera tycker jag. Går inte att jämföra med i torsdags utan är snarare så att jag varit lite småklumpig och fått praktiska saker att gå emot mig. Ni vet det klassiska "tappa saker hela tiden" osv. Sen hann jag inte få i mig någon lunch heller innan jag skulle infinna mig på ett möte. Ett möte som drog över nästan en timme mot vad jag väntat mig till råga på allt...

Kommer hem superhungrig efter att inte ha ätit lunch (ni som känner mig vet att jag inte är rolig att handskas med då!) och ska göra köttbullar som Åsa inspirerade mig till igår. Lät gott med hemlagade köttbullar så bestämde mig för att göra ett försök idag. Hur gick det då? - Ja en dag som denna så klart inte som förväntat! De smulade mest sönder (trots att jag använt mig av ett "klassiskt" recept!), fastnade i stekpannan och blev inte särskilt goda. Trist...

Nu sitter jag här framför datorn och väntar på att denna dag ska ta slut. Upptäckte dock något kul när jag surfade runt men inte heller det kan vidareutvecklas i detta forum! Ni kommer att få veta så småningom, men kan ta tid!!!

Ytterligare en sådan avklarad...

Jag, Åsa och Jenny infann oss hos Josse vid sjutiden, alla på strålande partyhumör! Stod än en gång tacos på menyn, vår favoritmat!!!

Efter god mat och mycket snack ringde vi våra fyra vänner (killarna från kräftskivan på Orust) som befinner sig någonstans på Kebnekaise, för att sjunga en liten sång. Nu tänkte vi inte riktigt på att där inte fanns någon täckning uppe på berget men vi löste det hela genom att lämna en liten sång till var och en på deras telefonsvarare (ja alla utom jag då, jag sjunger ju inte!), trevlig överraskning när de kommer tillbaks till civilisationen. För alla nyfikna var det en sång som upptäcktes på just Orust och den går så här (personligt med namn till var och en):

Fick ju några kommentarer på förra inlägget, tack tack!

Idag är det lite bättre, kanske för att helgen stundar..? På fredagar är ju allt så mycket lättare på något sätt.

Men känslorna från gårdagen sitter kvar och kommer nog att göra det ett tag till verkar det som... Ibland känns bara allt så hopplöst!

Helgen då?
Ser ut att bli mycket lugn, tror alltså inte jag kommer följa kusinens tips om att gå ut och festa! Ikväll blir det myskväll med Daniel och imorgon blir det myskväll med tjejerna. Passar mig perfekt!

Idag har jag haft en riktig skitdag rent ut sagt. INGENTING har gått som det borde, och dagen är inte slut än...

Hittills har skrivaren/kopiatorn gått sönder, tangentbordet slutat fungera, jag har spillt på mig och så klart saker som är mycket värre än detta, men tänker inte berätta om det här!

Detta har fått till följd att jag är på ett uruselt humör och jag vill helst bara lägga mig ner på golvet och gråta, men det kan man ju inte när man är vuxen, eller?

Ni som känner mig vet antagligen varför jag mår som jag mår, tänker inte berätta mer utförligt om det just här eftersom jag inte har riktig koll på vem som läser bloggen...

När jag kommer hem vill jag bara lägga mig under täcket och hoppas på att denna dag tar slut så fort som möjligt!

Förresten... Svarar jag inte om någon skulle få för sig att ringa ikväll får ni inte ta det personligt. Vill bara vara för mig själv...

Det blev det verkligen igår, firar man sex månader så gör man! :)

Köpte hem lite kinamat, gjorde marängsviss till efterrätt och kollade på söta filmen "You got mail". Lite passande tyckte vi (eller i alla fall jag) eftersom vi också träffades på nätet! Vet inte om den egentliga baktanken var så men blev ju ett litet sammanträffande...


Tända ljus och helt enkelt en supermysig kväll, lite lyx en annars helt vanlig måndag!

Så mycket firar jag och Daniel idag, snacka om att tiden går fort!

I mitten av förra veckan beslöt jag mig, efter många om och men, för att skicka ett nallebud till honom, som skulle levereras till hans jobb. Löjligt tycker en del, gulligt tycker jag!

Har dock gått och varit jättenervös sen det beställdes, dels för om det överhuvudtaget skulle komma fram i tid (har diskuterat detta med en som jobbat på posten) och dels om han skulle tycka det blev "pinsamt" att få en nalle på jobb. Även detta har diskuterats flitigt med en del personer. Slutsatsen blev då att Daniel definitivt är man nog att ta emot en nalle offentligt haha!

Resultatet blev i alla fall bra, tror jag! Han verkade glad och tyckte nog det var rätt gulligt, vilket även kollegorna verkade tycka.

I gengäld fick jag en fin liten (eller egentligen ganska stor ros!) levererad till jobb vid lunchtid!

Ikväll blir det hemmamys med lite god mat!

Eftersom jag älskar kräftor såg jag så klart fram emot årets tredje (och antagligen sista) kräftskiva. Denna gång var det mamma och pappa som stod för kalaset, eller även min syster Marie så klart eftersom hon passade på att fira sin födelsedag samtidigt. Stort GRATTIS till dig!!!


Blev en mycket trevlig tillställning med god mat och dryck! Tror Daniel kanske chockades lite av vår familjs (eller delar av den) tävlingsengagemang... Vi hade anordnat en liten trekamp som avslutades med frågesport (som jag knåpat ihop). När jag i egenskap av domare skulle bedöma frågesporten uppstod minst sagt en hel del livliga diskussioner! Slutade med att tjejerna tog hem den intellektuella delen av tävlingen men tyvärr förlorade de andra grenarna så segrande ur tävlingen gick killarna... Grattis till dom...


Nu återstår bara att se om man lyckats klara sig från alla baciller som invaderade föräldrarnas hus, både Marie och lilla Maja mådde nämligen så där under kvällen. Får helt enkelt hoppas på det bästa, har inte tid att bli sjuk!

Eller vad säger ni???

Bilder mailades från Torekov (tack så mycket!) och givetvis måste jag ju visa hur Daniels första försök på rullskidor såg ut. Vasaloppet stundar och jag säger så klart lycka till!

Det blev så att vi hamnade på festen igår, och slapp alltså på så sätt sitta i vår ensamhet och dricka vin!

Gjorde ett förståndigt val att cykla dit, kanske mindre förståndigt när man skulle hem... men men vad gör man inte för att slippa betala taxipengar! Stötte dock på Plattis när jag kom hem till Daniel så han hade ju kört om det krisat...

Var väl trevligt på festen, fotboll och lite nya bekantskaper. Som vanligt en del konstiga diskussioner och roliga benämningar, som t ex "som en serietidning men lite annorlunda". Ja gissa vad det var som beskrevs... Kan ju tillägga att det var killar som hade denna diskussion!


Jag gav upp ganska tidigt och cyklade hemåt runt 22.30...

Nu är jag hemma och vänder medan Daniel ska ge sig ut på sina nya rullskidor. Önskar sååå att jag varit med och fotat detta nu innan han fått in tekniken! Har hört rykten om att fotobevis finns från gårdagen nånstans uppe i Torekov, hade uppskattat att få en kopia på detta på: [email protected] :)

Vilken effektiv och rolig dag!

Kl 13 infann jag och Åsa oss hos Josse, jag placerades bakom ratten och styrde bilen mot vårt första stopp: Skopunkten. När jag och Josse hittat vars ett par stövlar var ju Åsa också tvungen att hitta ett par så vi kunde nyttja Tag 3 betala för 2. Det gjorde hon och vårt första klipp var alltså vars ett par höststövlar för 266 kr (skulle annars kosta 399 kr/st!).


Sen rullar vi (fortfarande med mig bakom ratten!) vidare mot Väla för diverse småärenden. Vrålhungriga som vi hunnit bli börjar vi med lite lunch. Jag har sedan länge släpat runt på en kupong med två gratisluncher på "Blå Tuppen", nu var vi ju tre men löste det på ett smidigt sätt genom att Åsa och Josse betalade hälften var på den tredje lunchen!

Mätta och belåtna gör vi nästa klipp och slår till med ett storpack tandborstar (12 st) för 49 kr. Ingen av oss kanske behövde 12 tandborstar men även här slog vi våra kloka huvuden ihop och gjorde ett kombinationsköp. Poängen med just dessa tandborstar var att man fick såna där praktiska fodral till varje, något vi alla ansåg att vi behövde!


Nu är jag hemma och väntar på ett samtal från Åsa. Vi vill dricka vin men frågan är om vi ska göra det själva eller om vi får hänga med på en fest som en kompis eventuellt skulle till. Vi får väl se vad som händer helt enkelt!

Åsa fick mycket väl godkänt under sitt frisöruppdrag igår. Blev riktigt nöjd faktiskt, och mycket skönt att bli av med slitna toppar! Hon visade dock viss nervositet, framför allt när hon pustat ut och jag sa "ta några centimeter till".


Maten blev som vanligt god och vi hade en mycket trevlig kväll - tro det eller ej men helt utan någon alkohol inblandad!

Idag ska vi ut på lite äventyr, eller jag ska övningsköra med Josse, kanske till Väla...om jag vågar! Får ta småvägar dit i så fall, tänker inte ge mig ut på nån motorväg ännu! Sen kanske vi stannar till en stund på Daniels match, måste ju kolla in hans tränartalanger ;)

Det är vad det blir av denna kväll!

Josse har man ju av förståeliga skäl inte hört av på ett tag så det ska bli kul att träffas och snacka lite skit! Åsa kommer också, lite tidigare till och med, hon ska nämligen försöka sig på att klippa mitt hår. Behövs verkligen och varför betala dyra pengar när man har en vän som i alla fall påstår sig kunna klippa! Värt en chansning, hon har ju "övat" på luggen tidigare... Blir säkert bra, bilder utlovas!

I vanlig ordning står det tacos på menyn och det tänkte jag förbereda nu!

Inte likt mig att säga så men idag var jag förbannad!

Småungarna från kvarteret har gjort mig irriterad många gånger nu, de skriker och gapar (inte som "normala" barn utan helt hysteriskt) och de beter sig som små gangstrar som kastar lysrör på marken, kastar saker från balkongen och nu nyligen hittat en ny hobby som består i att hoppa från en innergård ner på min - och på taket till vårt soprum/cykelskydd. Inte nog med att det låter som om åskan brakat loss (det är ett plåttak) men för deras egen skull (eller kanske borde ligga i föräldrarnas intresse???) borde de vara lite försiktiga eftersom taket endast är några millimeter tjockt.

Försökte snällt men bestämt påpeka detta för ungarna idag när jag kom hem med min cykel. Förklarade att taket är extremt tunnt och att det skulle göra mycket ont om de skulle ramla igenom det (vilket antagligen bara är en tidsfråga!). Vad fick jag då för reaktion? Jo en kaxighet jag aldrig skådat hos en sju-åttaåring, "ramlar jag så hoppar jag ner" fick jag till svar med fingret som följd.


Nu har jag i alla fall gjort mitt sen är det väl upp till föräldrarna (som inte verkar bry sig ett skit om sina barn) att uppfostra dem till något annat än blivande kriminella gangstrar...

Får man lov att hoppas att de ramlar och lär sig en läxa..?

Så känns det! Står och stampar på samma ställe hela tiden när det gäller körningen, sååå frustrerande!!!

Hade dubbellektion på körskolan idag, tänkte att nu jäklar ska jag lära mig massor. Började dock med att förklara för läraren vad jag känner mig osäker på, framför allt växling osv i korsningar, får liksom panik som det känns nu - och detta är typ grunderna till körningen... Han såg lite förvånad ut och menade att det momentet var avklarat för längesen, men jag fick ändå beröm som tog upp det och ville backa i undervisningen.

Vi körde och körde och körde, men vid varje liten korsning blockerar det sig i min lilla hjärna - förstår inte varför!!! Antingen är det jag som helt enkelt inte kan köra bil eller så är det som körskoleläraren sa; att jag tänker för mycket...

Vet bara inte riktigt hur jag ska komma över detta, är ju livrädd för att ge mig ut i trafiken - på grund av min stooora osäkerhet...

Nåja, ska köra med pappa imorgon och Daniel har lovat att vi ska köra till helgen. Får helt enkelt köra och köra och köra tills det sitter i ryggmärgen!