Tacokväll
Var ett tag sen sist så nu var det helt enkelt dags! Blev gott, som vanligt... Man kan liksom inte misslyckas!
Smög iväg en stund för att prata med Josse - trodde jag! Kröp så småningom fram att även Freddie lyssnat på hela samtalet, han satt nämligen med i bilen och Josse var snäll nog att låta min ljuva röst sväva ut ur bilhögtalarna. Kanske inte vad jag hade önskat... Men han hade en del kloka ord att tillägga i diskussionen i alla fall! Ett visst problem har plötsligt blivit som bortblåst inför den så kallade integrationsfesten, det var ju bra!
Det var jag och Mia som var på plats hos Åsa, ja och Mias lilla Max då. Varför gillar alltid hundar den som minst av allt vill ha dem hos sig??? Pratar givetvis om mig själv i detta fall. Ett tag satt jag med Max liggandes i mitt knä, kände mig sådär bekväm... Det slutar i alla fall oftast med att jag blir vän med dem, till den grad att jag klappar dem lite fint!
Efter Robinson fastnade vi med Spotify som Åsa precis laddat ner. Det var ju hur kul som helst! Vi bestämde oss för att bara leta upp gamla låtar som retar gallfeber på allt och alla, inklusive oss själva!
När jag kom hem attackerade jag stackars Christian direkt och bad honom skicka en inbjudan till mig också. Han hade inga inbjudningar kvar men löste det ändå på nåt sätt, snällt! Tack så mycket Christian, du har räddat många fester framöver!!!
Smög iväg en stund för att prata med Josse - trodde jag! Kröp så småningom fram att även Freddie lyssnat på hela samtalet, han satt nämligen med i bilen och Josse var snäll nog att låta min ljuva röst sväva ut ur bilhögtalarna. Kanske inte vad jag hade önskat... Men han hade en del kloka ord att tillägga i diskussionen i alla fall! Ett visst problem har plötsligt blivit som bortblåst inför den så kallade integrationsfesten, det var ju bra!
Det var jag och Mia som var på plats hos Åsa, ja och Mias lilla Max då. Varför gillar alltid hundar den som minst av allt vill ha dem hos sig??? Pratar givetvis om mig själv i detta fall. Ett tag satt jag med Max liggandes i mitt knä, kände mig sådär bekväm... Det slutar i alla fall oftast med att jag blir vän med dem, till den grad att jag klappar dem lite fint!
Efter Robinson fastnade vi med Spotify som Åsa precis laddat ner. Det var ju hur kul som helst! Vi bestämde oss för att bara leta upp gamla låtar som retar gallfeber på allt och alla, inklusive oss själva!
När jag kom hem attackerade jag stackars Christian direkt och bad honom skicka en inbjudan till mig också. Han hade inga inbjudningar kvar men löste det ändå på nåt sätt, snällt! Tack så mycket Christian, du har räddat många fester framöver!!!
Kommentarer
Trackback