Nu är det dags. Jag ska släppa tryggheten jag haft i ungefär ett år.

Jag pratar om pillerna jag tagit för depressionen jag gick igenom förra hösten/vintern. Det är dags att trappa ner med dessa nu och om ungefär en månad ska jag vara "helt fri".

Pratade med min läkare igår, ville veta hur jag skulle göra och hur jag kommer att reagera. Det är ju bara ett litet litet piller jag tar varje dag, kan frånvaron av dessa verkligen göra så stor skillnad? Fast tänker jag efter så ja, det gör det säkert med tanke på hur snabbt de fick mig på benen igen förra året.

Jag fick varningar om att kroppen sannolikt kommer att reagera. Hjärnan har vant sig vid ett tillskott av ämnen som gör en piggare och nu måste den lära sig producera detta själv (vilket den gör på "friska" personer). Mild nedstämdhet är något jag bör räkna med enligt läkaren, men så länge man förbereder omgivningen på detta menar hon att man brukar klara sig ganska bra.

Så nu vet ni, känner jag mig trött, slö och oengagerad om ungefär en månads tid har ni förklaringen här. Drar jag mig undan får ni inte ta det personligt!

Samtidigt tror jag denna övergång har de bästa förutsättningarna just nu. Jag är mitt uppe i ett lyckorus, som jag skrev för ett par dagar sen, plus att vi går mot ljusare och ljusare tider. Så jag ska göra allt för att klara detta smidigast möjligt!